Släng för guds skull inte dina Ikea möbler. Det kan finnas dyrgripar bland dem. Här är några av de fåtöljer och karmstolar som en gång i tiden bara kostade någon eller några hundralappar. Idag går de för betydligt mer.
År 2006 kostade det här screentrycket av Denise Grünstein 600 kronor hos Ikea. Idag går dessa screentryck för tusentals kronor hos de fina auktionshusen. Numera klubbas inget av dessa 1 000 screentryck för under 10 000 kronor. 18 000 spänn är den högsta noteringen. Så jag suktar på och ångrar varför jag aldrig åkte ut till Ikea den där dagen de släppte dessa screentryck. Ibland ringer jag på skoj till min vän Anne i Skåne och frågar om hon inte kan tänka sig att skänka sin till mig. Men hoppet är litet. Hon älskar nämligen det där screentrycket lika som jag har, hon har till och med byggt sitt nya hus efter konstverket.
Denise Grünstein har gjort många andra underbara konstverk, bland annat ett som går på slagauktion nu på måndag hos Bukowskis. Heter 21 maj och finns bland annat med i hennes bok ”59 buketter från min trädgård”. Ja, jag är även hopplöst förälskad i den.
Nu på torsdag, den 19 oktober, nyinvigs den stora glas-obelisken på Sergels torg. Under ett års tid har den varit inne för renovering, alla de 60 000 glasdelarna har plockats ned och rengjorts. Nu ska den ljussättas på nytt sätt, växla färg efter årstiderna.
Obelisken som egentligen heter ”Kristallvertikalaccent” är skapad av formgivaren Edvin Öhrström (1906-1994), hos Lindshammars glasbruk. Den kom på plats 1974, men ljussattes för 1993.
Visst är den vacker? Du kan faktiskt ha en miniatyr-kopia av den hemma om du vill. Lindshammars glasbruk gjorde nämligen 1988 flera miniatyrer av skulpturen som sedan såldes i handeln. Nu hittar du dem på auktion ibland. Och priset brukar ligga på allt från 600 kronor upp till 3 500 kr.
Men samtidigt kan man ju undra om det inte är dags för tillverkning av nya miniatyrer, kanske i de nya kulörerna som kommer nu?
Snart fredag! Sorry, att jag pepprar bloggen med lyktor den här veckan. Men den här Polar Hurricane Kosta, av Göran Wärff, full av magisk färg går inte att motstå. Från 70- 80-talet, är unik. Du hittar dem på auktion för mellan 500 – 4 000 kronor, beroende på skick. Kommet inte ut så ofta, det gäller att hålla ögonen öppna. Önskar jag hade en!
Som inredningsredaktör på Bonnier Tidskrifter har jag följt Ellos heminredningssatsning under några år. Och nu är jag mäkta imponerad. Även mina inredningskunniga kompisar och framförallt min varumärkeskritiska vän Claes Peter Lindström menar att ellos.se har gått igenom en total förvandling.
Deras sortiment väcker intresse och ligger helt rätt i tiden. Det slutgiltiga beviset kom nu i september när de skickade ut sin lilla trendtidning till alla kunder.
För att förstärka sin egen retrokollektion har de ”toppat” den med en vintagesatsning. Till sina egna nytillverkade retromöbler och designsaker har de låtit glas och keramik från 70- och 80-talet ta plats på bilderna.
”Vi vill hylla den svenska designen, därför tog vi blad annat in Göran Wärffs lyktor Sunflower från Kosta. De var en succé på 80-talet och de håller än. De tog slut på nolltid, berättar Ellos designchef Ulrika Sjövall.”
Hon berättar också att konceptet med att sälja vintage inredningen kommer att fortsätta.
På bilden från Ellos nya trendtidning har jag ringat de vackra Sunflower lyktorna som Göran Wärff gjorde för Kosta Boda under 1970- och 80-talet. Idag går de på auktion för knappt en hundralapp, och häromdagen hittade jag två stycken på Myrorna i Skärholmen för 20 kronor styck. Men det är bara en tidsfråga innan priset går upp även hos Myrorna. För på Antikdagen (anordnas av hemochantik.se ) i Solnahallen igår gick de för mellan 100 och 500 kronor beroende på storlek. De tillverkades även i turkost och amber (bärnstensfärgad). Hittar du en Sunflower i Amber ska du hugga den direkt. De är så vackra, men så ovanliga!
För ett tag sedan gick de inte att sälja – nu rusar de gamla askfaten Ultima upp i pris. I januari var ett utrop på Ultima 800 kr, men det klubbade priset blev 2 400 kr. Ultima är årets prisraket. Och det kommer att fortsätta…
Vem minns inte askfatet Ultima som stod både här och där, ofta med lite äcklig aska kvar på metallen. De finaste var i mässing och återfanns i hem och styrelserum. Ultima i vitmetall syntes på restauranger och i allmänna lokaler. En del var till och med försedda en fot med en liten papperskorg under. Det var superpraktiskt i bolmande miljöer som banker, kontor och stationer.
Ultima gjordes i miljonupplaga runt 1970 av den uppmärksammade konstnärsduon Beck & Jung (Holger Bäckström och Bo Ljungberg) som gjorde konst på dator i Lund.
Många Ultima har slängts i soptunnan. För vad ska vi med ett askfat till i dessa rökfria tider? Nu är de dock poppis igen, skinande blanka och rengjorda hittar vi dem hos de fina auktionshusen. Önskar verkligen att jag hade ett mässing, formen är ju helt fenomenal. Så vacker som en renodlad prydnadssak.
Så leta efter Ultima på loppisar, och hos mindre auktionshus. Putsa upp och sälj, eller njut av Ultima själv. Jag har letat reda på några som har gått på auktion de senaste åren, stryk över bilden och du ser priserna…
Okända Ulrica …
Glas, textil och målningar – trodde att jag sett allt av Ulrica Hydman Vallien. Men så icke. Efter besöken på www.vidamuseum.com på Öland har jag blivit så nyfiken på vår mest kända glaskonstnär, och det tack vare hennes keramik som du bland annat kan se på VIDA.
Efter Konstfack började både hon och maken Bertil Vallien arbeta i keramik. I början av 1960-talet gjorde de studieresor till Mexico. Tycker faktiskt att hennes keramikskapelse på bilden har Frida Kahlo känsla. Den är rätt annorlunda från det vi är vana att se. Fler sådana här verk av Ulrica-verk hittar du på VIDA. Till nästa år hoppas vi på att det blir en stor utställning med Ulrica Hydman Vallien, hon fyller nämligen 80 i mars.
I väntan på det har jag letat efter hennes keramik hos olika auktionshus – kolla in bilderna här nedan och se utrops- och klubbade priser. Lycko dig som har något av hennes egendrejade keramik – det är inte så ofta de kommer ut på auktion.
Frusen? Så här års sätter te-suget sätter in. Med en retro-te-servis blir höstrusket lite mindre ruskigt. Jag hittade 5 helt underbara serviser under 500 spänn på nätauktionen auctionet.com
Serviser går verkligen att fynda – dessutom är de så snygga och personliga. Alla kommer att fråga var du har köpt den.
Ljusstaken var en dyrgrip – nytt blogginlägg!
Hösten 2013 föll jag pladask för en liten mässingspryl på nätauktion hos Hammaroauktionsverk i Värmland. Älskade formen och trodde det var en skulptur. La ett bud på 125 kronor och fick den. Någon vecka senare kom den hem med posten. Det visade sig vara en ljusstake, stämplad Skultuna och med en signering som jag inte kunde tyda. Den åkte upp på spiselkransen där står den fortfarande tillsammans med några djur från Ghana.
Några månader senare såg jag flera stycken ljusstakar på Antikmässan i Älvsjö. Vad ska du har för dem undrade jag som såg chansen att få en kompis till min ljusstake. 2 500 kronor styck svarade killen i montern. Plötsligt hade min formfavorit ökat 2 000 procent i värde. Fick veta att det var ljusstaken Aniara av formgivaren Pierre Forssell (1925-2004) vid Skultuna bruk. Han kom med ett helt nytt formspråk till det gamla mässingsbruket. Än i dag tillverkas några av hans saker vid Skultuna. Men inte mina Forssell favoriter som du ser här nedan. De går på auktion för en del pengar, ibland upp 10 000 kronor.
En av de som tidigt fick upp ögonen för Pierre Forssells design är Alexander Nordling som har Nordlingsantik i Stockholm. Alexander är någon som jag gärna lyssnar till, han är otroligt duktig och kunnig. Kan berätta mer om honom längre fram. I väntan på det kan du ju alltid hålla utkik efter Pierre Forssells mässingsalster. För nu har folk börjat upptäcka hans saker. Under 2015 hade Bukowskis en utställning med hans formgivning av lyktor, ljusstakar, ljushållare, vaser och lampor. Tyvärr, missade jag den!
Retro Lotta 