- Det bruna Höganäskruset finns i våra hjärtan – och i massor av hem. Men vad vet vi om det egentligen? Och är de värda något? Här är din guide till Höganäskruset. Här en grupp med krus från olika tillverkare. Bakom kannan ett krus från Wallåkra lerkärlsfabrik, i mitten ett 8-liters krus från Höganäsbolaget, bredvid till höger ännu ett krus från Höganäsbolaget. Det lilla kruset längst fram är ”modernt” och kommer från Höganäs keramik. Titta på ytan och du ser om det saltglaserat eller ej. De saltglaserade krusen har en skrovlig apelsinliknande yta, medan det moderna stengodset har en slät yta. Denna grupp hade ett utrop på 600 kr, men klubbades för 350 kr hos Helsingborgs auktionskammare.
2. Krus från Höganäsbolaget. Sju saltglaserade krus i olika storlekar, från åtta liter ner till en liter. Krusen är från första hälften av 1900-talet. Volymen anges i liter, det är märkt med L på krukan under stämpeln med det typiska ankaret. Är en kruka tillverkad före 1890 har den volymen angiven med K som står för kannor. Utrop 2 000 kr hos bukowskis.online.
3. Brännvinskrus. ”Han kom som ett yrväder en aprilafton och hade ett höganäskrus i en svångrem runt halsen.” Så inleds Hemsöborna av August Strindberg, och kanske vi ser Allan Edwall framför oss med ett just ett Höganäskrus runt halsen. Här fyra brännvinskrus, det största är mörkbrunt, har en slät yta och stämplat Höganäs stengods och tillverkat av Höganäs keramik. De två krusen till vänster är från Höganäsbolaget. Av stämplarna kan man se att det är en rak Höganässtämpel med signaturer under. Det betyder att de sannolikt är från tiden före 1915. Signaturen är initialerna av den drejare som gjort dem. I detta fall signaturerna BE, Bengt Engström som var född 1838, hade anställningsnummer 247 och var verksam mellan 1848 och 1868. Signaturen på den gula flaskan är okänd, just den gula glasyren tillverkades på bruksföremål mellan 1830 och 1850 hos Höganäsbolaget. Värderat till 800 kr men sålt för 300 kr hos Helsingborgs auktionskammare för ett år sedan.
4. Moderna krus. Krus från slutet av 1900-talet, märkta Höganäs stengods som tillverkades hos Höganäs keramik. Då Höganäsbolaget hade upphört med tillverkning av krusen 1954 tog Höganäs keramik upp krusen igen runt 1970. De blev storsäljare och ingick i kollektionen Gammalt Höganäs. Senare bytte kollektionen namn till Tradition och gjordes i tre olika storlekar och hela åtta färger. Här syns dessutom ett krus som har målad dekor av formgivaren Jackie Lynd. Här sju olika krus, värderat till 400 kr hos Växjö auktionskammare, men klubbat för 250 kr.
5. Krus med dekor av vinblad. Saltglaserade krus med dekor av vinblad är ovanligare och populärare. De klubbas för mer pengar. Detta krus rymmer 50 liter, är märkt NB. Signaturen kan stå för Johannes Nymberg eller Nils Bengtsson, verksamma från mitten av 1800-talet. Tillverkade under sent 1800-tal eller tidigt 1900-tal. Utrop 1 500 kr hos Göteborg auktionsverk, sålt för 1 950 kr för ett år sedan.
6. Höganäs keramik. Moderna krus från kollektionen Gammalt Höganäs/Tradition, 1970/80-tal. Märkta Höganäs stengods. Den släta ytan visar att det inte är saltglaserat gods. Brukar klubbas för en hundralapp.
7. Färgglada krus. Kom under 1990-talet från Höganäs keramik, tillverkades i hela åtta olika kulörer och tre olika storlekar. Ej saltglaserade. Idag kan du hitta dem billigt på loppis, och på auktion kommer de sällan upp över hundra kronor. I mitten syns en sockerströare från Höganäs.
8. Krus från Raus. Det är lätt att tro att alla bruna krus kommer från Höganäsbolaget, men så är inte fallet. I Skåne och speciellt runt Helsingborg och Höganäs fanns många tillverkare. En av dem var Raus stenkärlsfabrik strax söder om Helsingborg. Där har det bränts saltglaserat gods sedan 1911 då Ludvig Johnsson startade tillverkning. Under 1970-talet då det var poppis med brunt gods igen gick fabriken på högvarv. Idag drivs tillverkningen av de traditionella kärlen av olika hantverkare. Här ett 10-liters krus med stämpel Raus. På Rauskrusen brukar hänklarna sitta annorlunda än på Höganäsbolagets krus. Utrop 400 kr, sålt för 300 kr hos Halmstads auktionskammare.
9. Blandade krus. Här ett utrop med tre krus. Det minsta är ett modernt på två liter från Höganäs keramik, i mitten ett saltglaserat krus från Höganäsbolaget från början av 1900-talet. Det ljusare kärlet är från Wallåkra stenkärlsfabrik som startades 1864 utanför Helsingborg.
10. Wallåkra krus. Intill ån Råå i Vallåkra utan Helsingborg ligger Wallåkra stenkärlsfabrik. Startades redan 1864. Från 1950 till 1976 var en stabil tid då fabriken gick bra och man tillverkade mycket saltglaserat bruksgods. Idag gör man fortfarande kärl och krus av traktens lera, i mindre skala och hantverksmässigt. Det är en historisk bruksmiljö. Denna antika saltglaserade 15 liters krukan stämplad Wallåkra hade ett utrop på 600 kr hos Halmstads auktionskammare.
11. Tripp, trapp, trull …. Hela elva saltglaserade krus i storlekarna från två liter upp till 30 liter från Höganäsbolaget. 1800/1900-tal. Till och med 1890 angavs volymen i kannor (1 K = 2,617 liter). Efter det i liter L. På kärl som exporterades till Danmark och Norge angavs volymen i pottemål (1P = 0,9661 liter). På mitten av 1800-talet och framåt hade man en ganska stor produktion av flaskor avsedda för porter och gingerbeer, och dessa var ofta märkta med volymenheten Kt (kubikdecimaltum). Utrop 1 000 kr hos Thelin & Johansson, klubbat för 1 400 kr.
12. Kruka med öron . Den här typen av kruka påminner om de vattenfilterapparater som Höganäsbolaget tillverkade i början av 1900-talet. Öronen mitt på är typiska. Detta krus som rymmer 50 liter är förmodligen tillverkat mellan 1915 och 1926 då stämpeln med ankaret hade en mjukare böj nedtill. Dessa krukor brukar gå för mycket mer än syltburkarna. Utrop 800 kr, men såld för hela 3 600 kr hos Helsingborgs auktionskammare.
13. Tappkran. En 5 liters tappkran, från Höganäsbolaget. Signaturen SB står för drejaren Sven Bohlin, verksam mellan 1936 fram till 1986. Utrop 400 kr, klubbad för 350 kr i höstas hos Helsingborgs auktionskammare.
Retro Lotta 